|
Tessans Hemsida |
|
E-post: tc@tessanc.se |
|
Typiska resultat av hormonbehandling Även om resultatet av hormonbehandling varierar, har man observerat flera viktiga förändringar som verkar för de flesta transsexuella kvinnor, nedan beskrivs några av de effekter man kan förvänta sig. Bröst Bröstens utveckling kommer att variera mycket, som hos den kvinnliga befolkningen i övrigt. Emellertid brukar brösten utvecklas något mindre än vad som är normalt hos kvinnor. Bröstvävnadens tillväxt främjas av östrogen och anti-androgener. Att bröstens storlek överstiger B Cup är sällsynt. Utveckling kommer att ta minst 2 år för att nå maximal storlek. Förändringar i bröstvårtan kommer sannolikt att vara något mindre än hos den genetiska kvinnan. Den lilla krets av färg runt bröstvårtan i centrala delen av bröstet kommer att förändras till utseende och storlek i förhållande till bröstet. Strax efter hormonbehandlingen börjat (cirka 2 till 3 månader), kommer det att finnas en liten knöl-liknande formation bakom bröstvårtan och en känsla av ömhet eller känslighet i området. Detta tidigt utvecklingsskede orsakas av en ökning av ductal system bakom bröstvårtan och är en del av övergångsprocessen och vanligtvis normaliseras inom loppet av några månader. Kroppsligt hår Beroende på hur långhårig man är på kroppen, kommer kroppshåret generellt minska märkbart under en period av flera år. Som exempel, armar och benhår samt hår på mage, bröst och axlar kommer i hög grad att minska och i vissa fall försvinna helt. Hud Huden i allmänna kommer att förändras kraftigt genom att bli mjukare och mindre grov. Med riktig hud vård, vilket innefattar skydd mot de skadliga effekterna av sol, hudens allmänna utseende kommer märkbart att förbättras genom påverkan av östrogen och anti -androgener. Fett Under en tid (1 till 2 år), kommer en omfördelning av fett att uppstå. Höfter, lår och rumpa kommer att samla en majoritet av denna fördelning, och tendensen att samla fett runt magen kommer att minska något. Den omfördelning kommer att resultera i en mindre midja och större höfter. Muskelmassa En stor del av det som normalt tillskrivs stora och breda axlar, armar och bröst är faktiskt muskelmassa, inte ben. Genom hormonbehandlingen kommer mycket av överkroppen massa försvinner. Muskelmassa tar som regel längre tid för att minska (ca 3 år) än den åtföljande förändring av fett distribution som tidigare nämnts. När överkroppens massa försvinner, ett visst mått av slapphet kan ses i huden på armar och axlar. . Precis som i fallet med normal viktminskning på dessa områden. En period av ett till två år kan vara nödvändigt för huden att anpassa sig till de mindre ram. Genitals När det gäller utseende. Hormonbehandlingens mest påtagliga förändringen är att minska storleken på testiklar. På grund av påverkan av östrogen, testiklarnas produktion av testosteron och spermier kommer att minskas. Penis storlek kommer sannolikt att minska något. Sexuell funktion kommer att minska, men i vilken utsträckning är oförutsägbar. Erektion har man fortfarande, men kommer att bli mycket mindre frekvent och varaktigt, eller kan inte vara möjligt. Prostata Prostatan kommer att minska i storlek på grund av effekterna av östrogen och finasterid (Proscar), den senare som ges som en anti-androgen. Förutom feminiserings effekten av dessa läkemedel, både läkemedel är användbara vid behandling av begynnande prostata utvidgningen. Detta villkor är ofta ansvariga för problem med vattenkastning upplevs av många äldre personer. Impotens Långsiktig användning av östrogenpreparat kan sannolikt leda till impotens, Sexuell lyhördhet kommer sannolikt att minska under loppet av hormonell behandling, eventuellt resulterar i en oförmåga att uppnå eller bibehålla en erektion. Om transgendered individ har något intresse av att vilja ha barn i framtiden, är det nödvändigt att det manliga till kvinnliga transgendered individuella välja alternativet spermier bank - med prov av sperma frysas och lagras för senare användning - före en start av hormonbehandling. Resultat som inte kan förväntas Skägg Även med flera års hormonbehandling och borttagande av testiklarna, kommer skägget att finnas kvar om än något långsammare tillväxt, och inte fullt så tjock. Det här är långt ifrån acceptabelt. En metod för permanent hårborttagning, eller kombination av metoder för detta, skall användas för att befria sig själv från skägg. Permanent hårborttagning visar störst resultat genom att koncentrera insatserna på de områden som är minst drabbade av hormonbehandling, dvs skägg och lämnar behandling av bröst-hår och liknande till sist, om behandlingen krävs alls. Behandling med IPL-lasre tar bort skägg permanent men tar bäst på mörka hår. Har du ljusare skägg ska du gå till någon som kan behandla dig med Diaterm. Vid hårborttagning förs en mycket tunn nål, kopplad till en diatermiapparat, ner till hårsäcken som ligger några millimeter ner i huden. Den högfrekventa växelströmmen slås på till nålens spets och värmen skadar hårsäcken så att hårstrået inte kan växa ut igen. Röst Djupet i tonhöjd och resonans i rösten påverkas inte av hormonbehandling. |
|
Det kan finnas risker med hormonbehandling för både män och kvinnor och därför är det definitivt olämpligt att inta någon form av hormon produkt om det inte medicinskt ordinerats. |
|
Hur utförs kirurgin? |
|
Nedan är en almen information om könsbyte som det beskrivs på div informationssidor på nätet. |
|
En sak att fundera över |
|
Det kan vara bra att man tar sig en riktig funderare på vad det innebär innan man påbörjar en hormonbehandling i synnerhet om man gör det på egen hand. Det kan ju som transa vara häftigt att ha egna bröst men man ska ju också tänka på att tuttar ser lite konstigt ut när man som kille är på badstranden i bar överkropp, eller i bastun med grabbarna, omklädningsrummet på jobbet eller så. Ja det gäller att tänka sig för och vara riktigt säker på vad man vill, för tuttarna finns kvar även om man slutar med hormoner, visst det går ju att operera bort dem förståss. En annan sak man bör vara väl medveten om är att det är inte gratis, nej snarare tvärtom, det koster en hel del att köpa hormoner på nätet för där kan man få tag i dem om man nu inte går den långa legala vägen. Det är heller inte riskfritt att ta hormoner på egen hand utan läkarkontroll. En hormonbehandlig tar tid, det kan ta flera år innan man märker något resultat över huvud taget och sen får man äta livet ut för att det man uppnått skall vara, så man får vara beredd på att ha en del pengar i kassan som man kan lägga på detta. Om man nu till slut har bestämt sig, och tänkt efter ordentligt så är det bara att önska lycka till för det är ganska mysigt med egna tuttar. Man ska också vara mycket noggrann med vad man köper. Det finns massor med sidor som säljer vad man kallar hormoner och det är inte allt för sällan naturpreparat som förvisso innehåller en form av östrogen men som är ganska ineffektiva och kostar onödigt mycket. Om man vill ha naturpreparat finns motsvarande att köpa i de flesta hälsokostbutiker till ett mycket bättre pris. Det finns också sidor som säljer falska mediciner som kan göra mer skada än nytta så det är lite knepigt att hitta rätt. Vi får hålla tummarna för att det blir en lagändring så att det går att köpa utan krångel på apoteket. |
|
Huvudsyftet med en könsbytesutredning är att fastställa eller utesluta diagnosen transsexualism. Att utreda och bedöma eventuell psykiatrisk komorbiditet är också en viktig uppgift, liksom att bedöma om patienten har tillräcklig psykologisk och social stabilitet för att kunna klara ett könsbyte respektive realistiska förväntningar kring vad ett könsbyte innebär. Viktigt är också att hålla en fortlöpande kontakt för att bedöma stabiliteten i patientens könsbytesönskemål över tid. Teamet fungerar också som konsulter för vårdgrannar, patienter och anhöriga. Utredningen är flerårig och följer direktiv från Socialstyrelsens rättsliga råd, som fattar beslut om rätt till könsbyte. |
NamnändringFörnamnDu kan lägga till, byta ut eller stryka förnamn genom en anmälan till Skatteverket på blanketten SKV 7630. Du kan endast göra det en gång och ett ursprungligt förnamn måste behållas. Vill du inte ha kvar något ursprungligt förnamn eller vill du byta namn en gång till måste du vända dig till Patent- och registreringsverket (PRV). Genom anmälan till Skatteverket kan du också ändra ordningen på dina förnamn eller ändra stavningen på namnen utan att uttalet ändras, t.ex. Tomas till Thomas eller Kristina till Christina. MellannamnDu som bär mellannamn kan när som helst ta bort ditt mellannamn. Det gör du genom att anmäla det till Skatteverket. EfternamnEfternamn man fått vid födelsenReglerna för byte av efternamn du fått som barn är olika om du är under eller över 18 år. Har du som barn fått den ena förälderns efternamn kan du, om du inte fyllt 18 år, byta till den andra förälderns. Du kan byta fler än en gång. Har du däremot fyllt 18 år kan du en gång, byta det namn du fått från din ena förälder till den andra förälderns namn eller till det namn föräldern senast burit som ogift. Om föräldrar vill ändra sitt barns efternamn, och barnet har fyllt 12 år men inte 18 år, ska även barnet samtycka till ändringen. Samtycke krävs även i vissa fall av en förälder som inte är vårdnadshavare till barnet, av styvförälder eller av maka/make/partner i nuvarande eller tidigare äktenskap.
|
Blanketter |
Externa länkar |
|
http://video.google.com.au/videoplay?docid=-8689244671468100169&hl=en-AU# |
|
Mottagningen för könsbytesutredningar Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge TRANSSEXUALISM OCH KÖNSBYTESUTREDNINGAR Bakgrund Genom alla tider och i alla kulturer har det funnits människor om inte känner ig tillfreds med sitt kön. Det kan vara allt från ett missnöje med den sociala rollen som man förväntas leva i, till en mer genomgripande känsla av att vara född i fel kön, där ”allt” är fel inkl kroppens utseende och funktioner, omvärldens reaktioner och förväntningar, ofta basen av s k transsexualism. Samhället har förhållit sig på olika sätt till dessa individer, allt ifrån avståndstagande och utstötning, via en ganska neutral acceptans till ett tillstånd av utvaldhet, högt status och tillskrivande av magiska egenskaper, ett slags helighet. I våra dagar finns möjligheten till könsbyte, dock något som är problemets lösning endast för dem som lider av transsexualism. Transsexualism Transsexualism definieras som ett tillstånd med en stark och bestående identifikation med det motsatta könet, med en önskan att tillhöra det motsatta könet eller en övertygelse att faktiskt tillhöra det andra könet. Det här börjar vanligen i barndomen, oftast redan i förskoleåldern. Vanligen klär sig vederbörande i klädesplagg, tillhörande det andra könet, ägnar sig åt lekar och sysselsättningar som vanligtvis utövas av individer tillhörande det motsatta könet e t c. Vanligen avskyr man de delar av in kropp som är könsspecifika, d v s yttre och inre könsorgan samt för biologiska kvinnor brösten. Puberteten med ett accentuerande av skillnader mellan pojkar och flickor upplevs vanligen som en svår tid. Individen brukar ha en övertygelse om att kroppen är fel och ett önskemål att korrigera sin kropp så den stämmer med den inre upplevelsen . Det här handlar om könsidentitet och inte om sexuell inriktning. Transsexuella personer kan som alla andra vara intresserade av män, kvinnor, både -och eller ingetdera. Transsexualism är ett ovanligt tillstånd, hur vanligt är svårt att få någon riktig uppfattning om men någonstans emellan 1/10 000 och 1/100 000 rör det sig sannolikt om. Transsexualism finns med i WHO:s internationella sjukdomsklassifikation under kapitlet psykiska sjukdomar samt även i den amerikanska diagnosklassifikationen DSM IV för psykiska sjukdomar. Sjukdomsbegreppet är i viss mån kontroversiellt och omdiskuterat. Det har dock den fördelen att om man väl fått tillstånd till ett könsbyte, så omfattas all behandling inkl besök hos läkare och andra vårdgivare, medicinering, operation e t c av den offentligt finansierade vården i Sverige. Det innebär att kostnaderna för den enskilde inte blir så höga. Utan sjukdomsdefinitionen skulle man få betala alltsammans själv! Juridik I Sverige finns sedan 1972 en lag om säger att den som är transsexuell har rättighet att byta kön. Sverige var det första landet i världen som lagstiftade kring detta och än idag är det många länder som inte har någon lagstiftning på området. För att få byta kön krävs tillstånd av Socialstyrelsen. Det Socialstyrelsen måste ge tillstånd till är dels operativa ingrepp i könsorganen och dels byte av officiell identitet (personnummer). För att man ska få byta kön krävs att man är svensk medborgare och ogift samt att man är steril, d v s saknar fortplantningsförmåga. Detta brukar man dock lösa i samband med operation i könsorganen som ju innebär att man förlorar sin fortplantningsförmåga. Mottagning för könsbytesutredningar Socialstyrelsen behöver som underlag för sitt beslut en utredning från en psykiatrisk enhet, vanligen via någon av de specialenheter som finns i landet. Här på vår utredningsenhet arbetar läkare, psykolog, kurator och sekreterare. Vi har ett nära samarbete med specialister i endokrinologi (hormonbehandling), foniatriker (röstbehandling), gynekologi, plastikkirurgi, hudbehandling m m. Till vår enhet kommer man på remiss från en läkare som är specialist i psykiatri. I första hand vänder man sig till den psykiatriska öppenvårdsmottagning som man tillhör. Utredning Utredningen sker i enlighet med riktlinjer ifrån Socialstyrelsen, vilka i sin tur bygger på riktlinjer från HBIGDA, en internationell organisation för bl a utredning och behandling av personer med önskan att byta kön. Detaljerna i utredningsgången skiljer sig dock i viss mån från enhet till enhet, en individuell anpassning sker också till den enskilda patienten och dennes behov. Syftet med utredningen är dels att undersöka om det rör sig om äkta transsexualism, dels att undersöka om det finns komplicerande faktorer att ta hänsyn till som t ex psykiatrisk sjuklighet, kroppslig sjuklighet, sociala förhållanden e t c. Detta är viktigt dels för att se vilka individer vi kan rekommendera könsbyte och dels för att kunna ge ett bra stöd under processens gång. Den här utredningen tar ganska lång tid och det är också meningen. Det är ju ett viktigt beslut som ju också måste vara välgrundat. Socialstyrelsen är också väldigt angelägen om att ta med tidsaspekten i sin bedömning. En forcerad utredning har mycket små chanser att bli godkänd hos Socialstyrelsen. Vi brukar räkna med att den första utredningsperioden varar minst ett år, ofta längre. Efter den tiden gör vi en bedömning tillsammans med patienten, huruvida det rör sig om transsexualism och om man ska gå vidare eller kanske avsluta ärendet. Om ärendet avslutas försöker vi hjälpa till att ordna ev annan hjälp som man kan behöva. Om vi väljer att gå vidare börjar nu den fas som vi brukar kalla för "real life test", då man ska leva helt i enlighet med det önskade könet. Efter en tid blir även en del underlättande åtgärder såsom hormonbehandling, hårborttagning för biologiska män och så småningom bröstoperation för biologiska kvinnor aktuella. Den här perioden kan vara olika lång, många väljer att ta det lugnt och försiktigt. Ett absolut minimum är ett år, men oftast tar det längre tid. Därefter, om allt fungera tillfredsställande och önskan om könsbyte fortfarande finns kvar, lika stark, skrivs ett utlåtande till Socialstyrelsens rättsliga råd som underlag för beslut. Efter beslut kan sedan operativa ingrepp i könsorganen göras. Då operationen är utförd får man fastställelse av ny könstillhörighet. Under utredningstiden kan vi hjälpa till med stödkontakter, gruppträffar, anhörigstöd m m. Mottagningen för könsbytesutredningar Psykiatriska kliniken, M56 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 141 86 STOCKHOLM Tfn 08-585 857 90 mån-fre 08.30-12.00 http://www.vardguiden.se/Hitta-vard-och-omsorg/Hitta-vard-och-omsorg/Kontaktkort/?HSAID=SE2321000016-14NQ |
Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar - Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård stödSammanfattning av utredningsförslaget
|
|
Transsexualism är en könsidentitetsstörning som brukar beskrivas som ett tillstånd med en stark och bestående identifikation med det motsatta könet och med en önskan att tillhöra det motsatta könet eller en övertygelse att faktiskt tillhöra det andra könet. Individen brukar ha en övertygelse om att kroppen är fel och ett önskemål om att korrigera sin kropp så att den stämmer med den inre upplevelsen. Antalet transsexuella är en liten och heterogen grupp. Under åren 1992-2009 har Rättsliga rådet vid Socialstyrelsen tagit emot närmare 540 ansökningar om ändrad könstillhörighet och tillstånd om ingrepp i könsorganen. Antalet ansökningar har ökat under senare år. Under åren 1992–1997 fick rådet i genomsnitt årligen 17 ansökningar. Under åren 1998–2003 hade antalet ansökningar årligen ökat till i genomsnitt 23 och under åren 2004–2009 var antalet ansökningar i genomsnitt 37 per år. Den ökning vi sett i Sverige överensstämmer med de iakttagelser som gjorts i övriga europeiska länder. Kunskaperna om diagnosen transsexualism inom hälso- och sjukvården är liten. Det gäller särskilt den öppna hälso- och sjukvården som är den som först kommer i kontakt med dem som söker vård. Resurserna för utredning, behandling och uppföljning är ojämnt fördelade över landet. Väntetiderna för att inleda behandling varierar. Utredning och behandling av patienterna sker på olika sätt i landet.
Vård och behandling Utredning och diagnostisering av personer med könsidentitetstörning görs av psykiatriker med stöd av psykolog och socionom och i ett senare skede av endokrinolog, logoped och plastikkirurg. Utredningen tar i normalfallet ett år och om personen får diagnosen transsexualism följer ytterligare ett år då patienten med stöd av hormonell behandling och eventuellt viss kirurgi, logopediska insatser samt för MtF avlägsnande av behåring. Personen ska även leva i livets alla skeden i den önskade könsrollen i en så kallad real life period. I de fall denna process verifierar önskan om könskorrigering ansöks om tillstånd till korrigering av könsorgan och juridisk fastställelse av ny könstillhörighet hos Socialstyrelsens rättliga råd. Väntetiden för att påbörja utredningen kan vara mycket lång, mer än ett år på vissa ställen. De ger stora psykiska påfrestningar för dem som väntar på att få påbörja en utredning. Det saknas, enligt flera patientorganisationer och enskilda, samlad nationell information till patienter, anhöriga och vårdgivare om vilken vård som kan erbjudas och vilka villkor som gäller för att få genomgå en könskorrigering och få en ny juridisk fastställelse. På två kliniker i landet, Psykiatri Sydväst vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Lundströmmottagningen i Alingsås som organisatoriskt tillhör Vuxenpsykiatriska klinik 2 vid Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås finns utredningsteam med egen budget och med ett uppdrag från landstinget att bedriva utredningar av patienter med könsidentitetsstörningar. I Lund, Umeå, Uppsala och Linköping bedrivs utredningar inom ramen för landstingets psykiatriska verksamhet. På några andra kliniker har utredningar gjort av enstaka psykiater, ofta med stöd av en någon eller några engagerade personer. I de fall mottagningarna inte har eget uppdrag blir verksamheten sårbar om någon eller några nyckelpersoner slutar. Mottagningarnas uppdrag är oklara och skiljer sig åt mellan landstingen.
Som en del i utredningen ska patienterna genomgå psykologutredning som bland annat inkluderar en undersökning av begåvningsprofil och personlighetstester samt en Real life period. Psykologutredningen görs generellt på alla patienter som utreds. Under Real life perioden utvärderas patientens drivkrafter och förmåga att leva i sin önskade könsroll. Under den tid Real life perioden pågår förväntas patienten leva i det önskade könet. Familjen, vänner, arbetskamrater och övriga personer i patientens omgivning ska informeras. Från patienthåll har både psykologtundersökningen och Real life perioden ifrågasatts. Många i patient- och intressegrupperna förstår inte nyttan med begåvningsundersökningen och personlighetstesterna. Undersökningarna genomförs med olika tester på olika ställen i landet, även sättet att återkoppla resultatet varierar.
Könskorrigerande behandling ges normalt till personer som fått diagnosen transsexualism, och som har de medicinska och psykosociala förutsättningarna att genomgå behandlingarna. Dessutom måste personerna vara övertygade om att de vill genomgå en fullständig könskorrigering. Målsättningen med behandlingen är att korrigera kroppen på ett sådant sätt att personen kan passera ute i samhället i det kön man önskar vara. Att leva som kvinna men se ut som en man skapar många problem. För personer som har diagnosen ospecificerad könsidentitetsstörning avslutas oftast behandlingen och personerna får därmed inte någon vidare behandling på mottagningen. Att få diagnosen transsexualism är därmed avgörande för om patienten ska få behandling och vård för sin könsidentitetsstöning. Utredningsteamet har således rollen som ”grindvakt” att avgöra om patienten ska få vidare behandling.
Behandling med könskonträra hormoner ges till både män till kvinnor (MtF) och kvinnor till män (FtM). Behandlingen ges oftast av endokrinologer efter remiss från psykiatriker vid utredningsteamet och behandlingen pågår hela livet. Hormonbehandlingen förändrar kroppens utseende. MtF får bland annat mer underhudsfett, viss brösttillväxt, minskad kroppsbehåring. För FtM medför hormonbehandlingen vanligen ökad muskelmassa och kroppsbehåring, mörkare röst, skäggtillväxt, tillväxt av klitoris, ofta en ökad könsdrift och upphörande av menstruation. När i utredningen hormonbehandlingen påbörjas varierar mellan de olika behandlingsteamen. Behandling med könskonträra hormoner ges normalt inte till patienter yngre än 18 år eller till patienter som inte har en övertygelse om att vilja genomgå en fullständig könskorrigering.
Förutom behandling med könskonträra hormoner, som ges till både MtF och FtM, kan MtF få behandling hos hudterapeut för att ta bort behåring i framförallt ansiktet och vid behov på kroppen. MtF erbjuds som regel hjälp att förändra rösten hos foniatriker och logoped. Vid behov kan även FtM få logopedbehandling. FtM kan erbjudas bröstborttagning eller bröstförminskning hos plastikkirurg. Behandling ges på remiss av utredande psykiatriker och behandling påbörjas som regel under Real Life.
Utredningen kan konstatera att transsexualism och övriga könsidentitetsstörningar är diagnoser som i ICD-10 hänförs till kapitel V som bl.a. innefattar psykiska sjukdomar. ICD är en internationell klassifikation och en global statistisk konvention. För närvarande pågår ett större arbete med en uppdatering av ICD-10 till ICD-11. Ett beslut avseende en reviderad ICD-11 beräknas ske år 2014-2015 av WHO. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att Socialstyrelsen bör omgående engagera sig i WHO:s pågående revideringsarbete. Socialstyrelsen ska följa forskningen och den internationella utvecklingen samt när det gäller statistisk klassificering bevaka pågående internationella revisionsarbeten för ICD och DSM.
Utredningen föreslår vidare: · Socialstyrelsen bör utarbeta informationsmaterial om vart man kan vända sig om man behöver hjälp, hur utredningen går till, vilken vård man kan få och vilka villkor som gäller för att få ny juridisk fastställelse. · Socialstyrelsen bör ta initiativ till samråd med Sveriges kommuner och landsting (SKL) i syfte att undersöka förutsättningarna att få till stånd tre till fem regionala utrednings- och behandlingsteam för vuxna med könsidentitetsstörningar. · Socialstyrelsen bör ta initiativ till samråd med SKL i syfte att undersöka förutsättningarna att få till stånd ett till två regionala utrednings- och behandlingsteam för och ungdomar. · Till varje regionalt utredningsteam bestående av psykiater, psykolog och socionom bör knytas endokrinologer, logopeder, foniatriker, hudläkare, gynekologer med ett specifikt uppdrag att ge behandling till personer med transsexualism och andra könsidentitetsstörningar. · Varje landsting bör utse en allmänpsykiatriker och barnpsykiatriker som har insikt om och kunskap om denna patientgrupp. Dessa psykiatriker bör ha regelbunden kontakt och samråd med utrednings- och behandlingsteamet. Till dessa psykiatriker bör personer med könsidentitetsstörningar i första hand kunna vända sig till. · Förutsättningarna för att könskorrigerande operationer av könsorganen och stämbandsoperationer ska definieras som rikssjukvård bör utredas. · Socialstyrelsen bör ta fram kunskapsöversikter för utredning och behandling av transsexualism och andra könsidentitetsstörningar. Det gäller särskilt innehållet i psykologundersökningarna och sättet som Real life perioden ska genomföras på. · Socialstyrelsen bör i samarbete med professionen ta fram ett nationellt vårdprogram/rekommendationer för vården av personer som lider av transsexualism och andra könsidentitetsstörningar. · Diagnoskoden transsexualism ska inte vara avgörande för om en person ska få behandling. Behandling ska kunna ges även till personer som har ospecificerad könsidentitetsstörning och inte vill genomgå en fullständig könskorrigering. Vid bedömningen ska överväganden göras utifrån patientens medicinska och psykosociala förutsättningar att genomgå behandlingen och hur behandlingen påverkar patientens livskvalitet. · Socialstyrelsen bör i samråd med professionen sammanställa aktuell kunskap som kan ge vägledning på vilka indikationer och under vilka förutsättningar som hormonbehandling ska ges. De medicinska och psykosociala riskerna med att ge behandling och inte ge behandling ska särskilt uppmärksammas. · Det finns ett stort behov av att ett kvalitetsregister byggs upp inom området utredning och vård av transsexuella och för personer med könsidentitetsstörningar. Det finns vidare ett stort behov av ett kunskapscentrum för att säkra forskning och kvalitetsutveckling samt säkerställa kunskapsspridning om könsidentitetsstörningar. · Statistik från Rättsliga rådet vid Socialstyrelsen utgör ett viktigt underlag för forskning och kvalitetssäkring. Villkor för juridisk fastställelse av könstillhörighet Lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall trädde i kraft den 1 juli 1972. Sverige var det första landet i världen som lagstiftade kring frågor rörande fastställande av könstillhörighet. För att få en juridisk fastställelse uppställs enligt dagens lag fyra krav: den sökande ska vara 18 år, svensk medborgare, ogift och steril. Nu nästan 40 år efter lagens tillkomst finns det anledning att se över kraven med anledning av samhällets utveckling men framför bör kraven ses över ur ett rättighetsperspektiv för individen. Utredningen föreslår att: · Kravet på att vara ogift ska tas bort. En persons kön har inte längre betydelse för möjligheten att ingå äktenskap. Det synes också vara olämpligt att införa ett i förväg uttryckligt samtyckeskrav från partnern. · Utländska medborgare ska kunna beviljas en ändrad könstillhörighet. Bosättningsbegreppet ska vara det styrande i den mening som framläggs i utredningen Ändrad könstillhörighet – förslag till ny lag (SOU 2007:16). · Kravet på att den som ansöker om ändrad könstillhörighet ska vara steriliserad eller på annat sätt sakna fortplantningsförmåga ska tas bort. Det ska vara tillåtet att frysa ner könsceller på samma villkor som ges andra patientgrupper. · Det bör utredas huruvida personer under 18 år ska kunna få sin juridiska könstillhörighet ändrad. Förutsättningarna för insättande av så kallade stopphormoner samt könskonträra hormoner bör övervägas skyndsamt för att minska risken för psykisk ohälsa. · Rättsliga rådet ska ge tillstånd till ingrepp i könsorganen såsom exempelvis sterilisering i de fall tillstånd krävs, borttagande av könskörtlar samt till operationer i könsorganen i syfte att göra dem mer lika det motsatta könets. Beslut om fastställelse av ändrad könstillhörighet bör inte fattas av Rättsliga rådet. · Beslut om fastställelse av ändrad könstillhörighet bör flyttas till avdelningen för regler och tillstånd vid Socialstyrelsen. På så sätt sker det en uppdelning mellan medicinska beslut och administrativa beslut. · Utredningen anser att det finns ett stort behov av samverkan mellan många olika myndigheter för att skapa ändamålsenliga rutiner. Detta för att exempelvis underlätta registreringen av nytt personnummer och att klarlägga de regler som gäller för att få sin identitet ändrad i till exempel examensbevis och slutbetyg. |
Varför blir man transsexuell?Orsakerna till transsexualism är okända, men mycket talar för att det finns en biologisk förklaring. Troligen sker något under fostertiden som gör att hjärnans och den övriga kroppens kön inte stämmer överens. |
|
Intressanta sidor http://www.1177.se/Tema/Kroppen/Hormonella-systemet/Hormonsystemet/ http://www.actup.org/forum/sv/content/spanien-transsexuella-skillnader-f%C3%A5ngad-p%C3%A5-hj%C3%A4rnskanning-3057/ http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18087/2010-6-31.pdf |
|
En intressant länk |
|
DAG 1: OPERATIONSDAGEN När Du vaknat är det lämpligt att ta resten av det laxerande medel Du fått kvällen innan. När det gjort verkan skall Du duscha igen, denna gång utan att tvätta håret. Efter detta får Du ta på Dig en operationsskjorta samt de strumpor de provat ut kvällen innan och sedan får Du lägga Dig i den nu renbäddade sängen. Innan Du får komma ner till Centraloperation kommer Du att få lite premedicinering: lite lugnande medel samt en spruta som skall förhindra blodproppar. DAG 2 - 5: DAGEN EFTER... Eftersom Du kommer att vara sängliggande ungefär en vecka får Du besök av en sjukgymnast som informerar Dig om att röra på ben och fötter så mycket som Du kan för att inte stelna till och för att hålla cirkulationen igång. Du kommer också att få en vattenfylld plastflaska med en slang i som Du skall blåsa i med jämna mellanrum för att Dina lungor skall få träning och för att Du inte skall få besvär med andningen. DAG 6: OMLÄGGNING I NARKOS Idag kommer Du att få komma ner till operation igen. De kommer att i en lätt narkos ta bort ytterförbandet med kompresser och kraftig tejp, dränen samt den vaginalstent som lades in vid operationen för att hålla vaginalhålan öppen. Du får istället ett kavitetsförband som Du skall kunna byta själv. Du får börja använda byxgördeln med lite fluffiga kompresser som skall suga upp sårsekret. Det kommer kanske att lukta lite ett tag men det är helt naturligt. Avdelningspersonalen kommer att hjälpa Dig byta kompresser några gånger dagligen. Det kan hända att byxgördeln blir lite sölig, be då personalen att tvätta den, det finns tvättmaskin på avdelningen så det är ingen fara. Urinvägskatetern brukar få sitta kvar ytterligare någon dag. DAG 7 - 9: FÖRSTA DAGEN UPPE... Under förmiddagen kommer doktorn för att inspektera vaginalhålan samt eventuellt spola rent om det skulle behövas. Sedan lägger han om med ett nytt förband. Du får börja gå uppe om Du kan. Börja lite försiktigt med att hålla Dig på rummet, känns det bra kan Du försöka gå lite i korridoren. Det är bra om Du inte överdriver utan tar det lite lugnt, med tiden kommer Du att kunna ta allt längre promenader. Ta inte i mer än att det känns bra. DAG 10 - 14: DAGARNA FRAM TILL UTSKRIVNING Under någon av dessa dagar kommer Du att få en vaginaldilatator, en stav i silikongummi som Du skall använda för att vidga vaginalhålan och förhindra att den växer ihop - mer om användningen senare. Första månaderna är det bra om Du använder den tjugo minuter morgon och kväll. Du kommer också att under någon av dessa dagar bli av med de suturer som inte försvinner själva. Ofta sker detta samma dag som Du skrivs ut. Du kommer att bli sjukskriven under 4-6 veckor efter utskrivning. Du får med Dig recept på antibiotika och smärtstillande tabletter om Du har behövt detta under de senaste dagarna. Du kommer att få en tid för första återbesöket som skall ske ungefär två veckor efter utskrivning.
|
LinköpingUniversitetssjukhuset, sexologiska mottagningen LundUniversitetssjukhuset, sexologiska mottagningen StockholmAstrid Lindgrens barnsjukhus. Karolinska universitetssjukhuset. Huddinge, könsbytesmottagningen UmeåNorrlands Universitetssjukhus UppsalaAkademiska sjukhuset Västra Götalands regionenSödra Älvsborgs sjukhus, Lundströmmottagningen i Alingsås |
Utredningsteam för transsexuella |
Så här går utredningen till – hållpunkterDet första steget är att ta kontakt med din familjeläkare och berätta om hur du känner. Be om en remiss till könsidentitetsutredning. Det är möjligt att din familjeläkare remitterar dig till en psykolog eller sexolog först. I Stockholm vill man ha en remiss från psykiatriska öppenvårdsmottagning i det område du bor, i mitt fall Järvapsykiatrin Kista. UtredningNär du fått remiss till utredningen hamnar du först på en väntelista och blir så småningom kallad för att få träffar din utredare för första gången, en psykiater som har hand om utredningen för alla transsexuella i ditt område De första mötena handlar mycket om att tala om, och berätta om sin situation, när man började förstå att man inte kände sig hemma i sitt nuvarande kön, hur öppen man var hemma på jobbet mm, sin sociala situation mm. Man vill helt enkelt veta var i den egna processen man befinner sig. Det primära syftet är att fastställa eller utesluta diagnosen transsexualism, samt att bedöma förekomst av eventuell psykiatrisk eller somatisk samsjuklighet. Under utredningen ska också komplicerande faktorer i personens livssituation analyseras. Den första delen i utredningen tar ungefär ett år och innefattar Psykiatriker ansvarar för diagnostiken och utreder eventuell psykiatrisk och somatisk samsjuklighet och gör differentialdiagnostiska överväganden (se nedan). Psykolog kartlägger individens psykologiska resurser personlighetsmässigt och kognitivt genom samtal och med hjälp av psykologiska testinstrument. Det är viktigt att personen har förmåga att förstå alla delar i den könskorrigerande processen. Psykologbedömningen kan medverka till diagnostiken av transsexualism, men har inte detta som syfte. Utredningen bidrar till förståelsen av eventuell psykiatrisk samsjuklighet och sammanfattas i ett utlåtande som bifogas ansökan om könsbyte till Socialstyrelsen. Socionom kartlägger personens sociala bakgrund, livssituation och resurser på det sociala området. När den första delen av utredningen är färdig och man fått diagnosen transsexuell påbörjas en förberedande behandling. Man till Kvinna Behandling av skäggväxt bekostas av den offentliga vården (ditt landsting). Om du däremot vill ta bort hår från bröst, ben eller annan kroppsdel måste du bekosta det själv. Hormonbehandling med kvinnligt könshormon som ger dig brösttillväxt och en mer kvinnlig fettfördelning. Röstträning hos en logoped vid behov. Real Life Test/Experience - Patienten förväntas börja leva i sin nya roll och klä sig och uppträda som kvinna / man 24/7 Denna behandling pågår i ungefär ett år, om behandlingen fungerar väl och du fortfarande har en stark önskan om könskorrigering, skriver utredningsteamet ett intyg som du skickar tillsammans med en ansökan om könsbyte till Socialstyrelsens rättsliga råd. Könskorrigering. Innan du får genomgå ett könsbyte måste detta godkännas av Socialstyrelsens rättsliga råd. Du kan också utföra din operation utomlands som i Thailand, men får då stå för kostnaderna själv. Det är inget tvång att genomgå en operation, varken för MtFs eller FtMs, men med nuvarande lagstiftning kommer du stå som ditt biologiska kön i passet och du får inte byta ditt personnummer utan att ha steriliserats först. Du får dock byta till ett namn av motsatta könet. Namnbyte & personnr. Först efter att socialstyrelsen godkänt ditt könsbyte får du ett nytt personnr. Har du inte redan bytt namn vid det här laget är det väl ganska så hög tid att det blir av, du får då kontakta Patent- och Registreringsverket och betala 800 sek för att ansöka om byta av förnamn. Mer om namnbyte kan du läsa om längre ner på sidan . |